Min Britta
Hej!
Nu sitter jag och njuter av en kall bris på våran uteplats. Det har varit så varmt de senaste dagarna så jag njuter verkligen av lite moln och friska andetag. Hade precis ett långt samtal med min mamma angående många saker men vad som framförallt tar upp mina tankar just nu är Britta, gammelmormor. Eftersom jag inte har haft en frisk mormor på snart 10 år så har Britta blivit min närmsta och vi har så mycket gemensamt! Hon är nu 96 år och mycket trött ... Senaste veckan har varit kritisk och jag har ont i magen hela tiden för att jag väntar in samtalet. Vem ska förstå mina inlägg om "hur soffan tog över mitt liv"? När predanten är borta? Hon är den enda som är lika noga (och obsessed) med att saker och ting ska vara fint och rent omkring sig. Hon hade till och med legat på dödsbädden (trodde dem) härom dagen och bett mamma fixa en tavla som satt snett ... You gotta love it. Känns i alla fall tungt! Jag tänker mycket på döden annars också, men nu är allting jag kan tänka på när allt omkring mig ska gå bort. Så är livet, men tyvärr hjälper det inte mig. Jag är så långt borta och kan inte hälsa på, det var precis detta jag var rädd för ... Älskade Britta, du kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta!
