mypattern

Inatt träffade jag Adolf Hitlers arvinge. Jag och 334 andra (minns numret för att jag var så ledsen att just jag var en av dem) blev instängda i ett koncentrationsläger och slavade för honom. Vi blev inte torterade eller skjutna - men vi var fast och fick inte lämna det bevapnade området. Jag och en annan tjej bestämde oss dock för att göra det förbjudna; rymma. Vi lyckades på något sätt hitta en glipa i staketet - där inga soldater stog - och kröp ut i verkligheten, mitt i skogen. Vi byggde en liten båt för att komma över en fors, använde bark som skidor (??) genom bärgen och kom tillslut fram till vår stad. Vi visste att vi var förföljda så det var kritiskt att irra runt mitt i stan. Jag försökte hitta hem men kom inte ihåg vart jag bodde och inte heller ett telefonnummer, min kompis familj hade blivit tagna till ett annat läger och var därför inte hemma när vi kom. Vart skulle vi ta vägen? Tillslut tryckte kissblåsan på ordentligt och vi letade upp en toalett på en krog, i toalettkön träffade vi två trevliga killar som ville att vi skulle följa med på efterfest. Eftersom att vi inte hade varit ute och festat tackade vi nej, då såg jag en blick i ena killens ögon som gjorde att jag tog min vän i handen och sa; "spring, NU" - det var soldater som hade hittat oss och försökte lura oss! Tyvärr hann vi inte så långt innan vi blev infångade och satt inne i koncentrationslägret igen... 2014 rullade på som vanligt för de flesta, men där satt vi. Alla drömmar var krossade och saknaden efter familjen, som inte visste vart jag var, kändes enorm. Där vaknade jag av en puss på kinden från min pojkvän. Sedan ringde mamma. 

Vad som dock var lite interessant i min dröm, var att vissa trivdes ganska bra med att vara där (som sagt, det går ju inte att jämföra med vad som hände under andra världskriget). De slet och slet varje dag och fick en gratis säng och mat som tack. Jag vet att jag tittade på vissa som faktiskt tyckte att det var skönt att slippa kämpa sig fram i den hårda verkligheten - där jobben är få och pressen för prestation är hög. Här hade du en uppgift - det var allt. Kanske är inte skillnaden så stor mellan att vara wage slave (ett begrepp som finns här och innebär att man inte trivs med sitt jobb) och sitta där inne; den enda skillnaden i detta läger var att ingen dömer eller försöker få dig till att ändra ditt liv. Dock är ju familjer splittrade och det är ju givetvis aldrig roligt att vara tillfångatagen... 
Tack och lov kan jag nu sitta här med en god frukost och se fram emot en date-night med killen! Ljuva liv!
(Jag ska börja ta bättre bilder, har inte använt kameran på länge ...)