mypattern

taffs och stön

Jag blir så trött på att alltid känna ett tvång att förklara mig och säkna mig själv. Jag vill inte behöva be om ursäkt för att jag väljer att äta bra - det betyder inte att jag har ätstörningar! Jag vill inte skämmas över att beställa en viss stl på kläderna - men alltid får man samma blick som att jag är osäker och har låg självkänsla som inte har en viss typ av "normalstor" kropp. Jag har en jäkla bra ämnesomsättning och är superglad för det, men andra kan inte glädjas för det. Det är så tröttsamt att lite smink och klackar ska vara en sån big deal för många svenskar.

Idag berättade jag om hur jobbigt det har blivit att åka spårvagn under den hysteriska Gothia Cup som råder, jag väljer helt enkelt att gå för att slippa otrevliga kommentarer, närgångna tonårskillar och skrikande i örat - det fick jag nog av där jag bodde tidigare. Verkligen nog! Reaktionen blev dock helt tyst när jag berättade och alla tyckte nog att jag var en bimbo som trodde att allt kretsar kring mig. Blir alla nöjda om jag låter folk taffsa och ropa otrevliga saker eller stöna i mitt öra?

Det är nog bara att bita ihop, jag ska aldrig mer vifta bort att jag är stolt över vem jag är och hur jag väljer att se ut. Jag tror faktiskt att det är ganska lätt att bara välja en image som är mer stillsam och tråkig för att slippa bära upp en viss stil och personlighet, men det verkar mycket tråkigt tycker jag.

Hittade en bild från ett klipp jag använde till Audition för Calle Flygare - kommer från On Pointe som jag gjorde i Phoenix.