envis ångest
God morgon!
Dagen börjar inte allt för bra men jag känner mig starkare än igår. Mer laddad och mer påhittig. Jag blir arg på min ångest som inte bara kan försvinna när jag ber den, situationen är som den är och jag behöver bara bita ihop tre veckor till på jobbet, men tyvärr. Den tvingar mig att överväga ett samtal som jag helst slipper, ångesten vill inte att jag ska vara svag - den vill att jag ska vara stark och visa vad jag går för ... Inte helt fel alltid men just nu har jag inte energi till det.
Jag befinner mig i en konstig period just nu; jag har inget eget hem, jag har slutat träna, jag befinner mig i ett pyttelitet land där alla ska klä sig likadant, jag äter onyttig mat, jag skriver ingenting på boken och är liksom på vänt. Snart, snart, snart är det slut på eländet
!
!