Närmar mig aldrig igen
Det finns en byggnad på skolan som jag inte velat gå till ännu. Den är tydligen nybyggd, stor och vacker. Jag vet att om jag närmar mig kommer benen att vikas och hjärtat slå mig hårt som straff. Tårarna kommer att rinna av saknad och avund, och ingen kommer att få kontakt med mig på dagar.
Jag pratar givetvis om teatern. Usch, ibland känner jag mig faktiskt lite förvirrad på livet. Även om min/vår PR firma kommer att bli grym! Ett stort kontor med alla idéer och publicerade arbeten på väggarna. Det gäller bara att aldrig närma sig en teater, så fixar allt sig! Ha.
