mypattern

Jag är så glad över att jag faktiskt fortfarande är på samma bana och gör på samma race. Mina år efter studenten har verkligen varit upp och ner, resande och nya tag var dag. Jag tröttnade snabbt på en tillvaro och blev ivrig till att testa nytt och spännande! Som ett irrande höns for och flög jag i jakten på vart lyckan fanns. Nu i efterhand vet jag vart jag var lycklig, men det kanske jag inte hade vetat om jag aldrig hade bytt tillvaro och testat nytt. Dock är ju detta inte en livsstil som fungerar i längden, man kan ju inte bara packa väskan utan att riktigt bli klar någonstans. Direkt efter studenten åkte jag till Phoenix Arizona för att studera mitt drömyrke teater. Efter bara en termin kände jag att Stockholm kallade (fick även en filmroll som var mycket intressant i Stockholm) jag ville testa på teaterlivet där helt enkelt. Via internet sökte jag in till en audition för Calle Flygare teaterskola och ett par månader senare stod jag i ett snöigt Stockholm efter en lyckad audition. En termin på Calle innebar mycket ångest eftersom studierna var väldigt mycket sämre än USA och mitt boende innebar otrolig uttsatthet. Detta gjorde att jag lite förvirrat hamade hemma i Göteborg där jag sökte in till Reception och kort efter det jobbade med marknadsföring på samma jurisika bolag. Detta gjorde att jag, eftersom jag inte kände mig klar i USA, sökte in till en skola med marknaadsföringsinriktning i Kalifornien. & nu är jag här. Kvar, lugn, metodisk och låter var sak ta sin tid. Tanken på att det är så många år kvar är hemsk, med tanke på att jag vill sätta tänderna i USAs marknadsföring NU - därför hjälper mina sidoprojekt väldigt bra; att jobba på distans med marknadsföring, skriva på en bok, ha kontakt med producenter och fundera på föredrag, det gör i alla fall att min energi kan lugna sig och fokusera på redovisning, matte och datorsystem ... Dag för dag för dag. 

Idag testade jag på kvarg med hallon till kvällsmat, helt okej med tanke på hur nyttigt ...