"Thank you"
Jag tror att jag vet varför jag trivs så bra med att vara i teaterbyggnaden 4h i veckan. Människorna där ger mig en bekräftelse på att det är okej att inte alltid gå inom ramen för det som är "rätt" eller "normalt". Jag har en tendens att alltid vara emot de som är traditionella och går efter oskrivna lagar. Vem säger att man inte får gå ner och baka lite scones mitt i natten en vardag? (kommer aldrig att glömma när jag, mamma och bror gjorde det), boka en resa över en natt, baka kladdkaka och bara äta smeten, pynta julpynt på sommaren, drika vin på en måndag eller ha vita jeans på vintern - vem bryr sig egentligen? Eller vem har rätt att lägga sig i? Anledningen till att jag skriver detta är för att min underbara, stora nallebjörn till teaterlärare gjorde entré med en stor röd slips full av julkulor som glittrade i alla möjliga färger idag! Så härlig! Ingen kommentrade såklart, för alla är lika vridna åt samma håll...
En sak, som man ska ha i tanken dock - är att alltid behandla andra som du själv vill bli behandlad. Ni vet, den vanliga skrönan som man alltid ska ha med sig och som alltid blir rätt. Jag har länge tänkt göra en sak och idag blev det gjort..:
Så som jag avslutade min terapi förra året var inte så omtänksamt mot min fina terapeft som lagt ner så mycket tid och energi på mig. Jag gjorde nu ett försök att göra rätt för mig genom ett "Thank you" kort från Santa Barbara... Inte det bästa såklart, ett telefonsamtal hade vart bättre men på grund av kostnad och tidsskillnad valde jag ett brev - och vem tycker inte att det är supermysigt med brev? Texten blev lång och liten med många "tack":
