mypattern

Såg precis 'Seeking a friend for the end of the world' och grät som ett litet barn. Hela filmen handlade om de sista dagarna innan jordens undergång - med kärlek och relationer. Jag tycke att filmen var bra för när man tänker på jordens undergång tänker jag att man skulle bete sig på ett visst sätt men efter att ha sett filmen inser jag att lugnet kanske skulle funnits där. Saker och ting fortsäter som vanligt för en stund och när det inte är som vanligt är det ändå inte helt kaotiskt. En stilla berättelse med många inbäddade känslor och undertoner... Det utbringades en skål i filmen och jag sa till Markus "låt oss också skåla!" så vi höjer våra glas och Markus säger "skål för oss och vår lyckliga framtid" - där brast det för mig kan jag säga ... Tårarna rann av lycka som den dramaqueen jag trots allt är! Nu ska jag kolla på ett avsnitt av Arga snickarn för att få bort mina tårar och bli frustrerad istället, so long.