NO MISSION WITHOUT VISION
Hade precis ett väldigt peppande samtal med morbror i Phoenix. Ibland kan man känna sig lite som en alien med all jävla drivkraft, drömmar, visioner, mål, planeringar osv men när man pratar med vissa människor inser man att det inte är något konstigt - bara annorlunda. Jag mailar ofta till mamma med små idéer och tips för att se om jag är ute och cyklar... Jag frågade morbror under samtalet idag om hur man ska göra när ambitionen är så stor att pluggande inte räcker - jag vill föreläsa i klassen, skriva böcker om drömmar och mål, jobba, nätverka, osv... Svaret var att den energin jag behöver lägga för högsta betyg är inte mycket och allt annat borde göras! Man ska inte kväva sin energi och ambition, man ska balansera och även om man inte kan det ska man se till fördelarna av det man gör. Om man fick näst bästa betyg men skrev en bok och pratade i klasser samtidigt som man jobbade? Vad ger mest? Ett betyg är trots allt bara en siffra som ska ta dig till ett universitiet - har du nog är det ingen som frågar "hur nog". Just nu är jag fortfarande mån om högsta betyg dock men det börjar bli svårt att hinna allt jag vill... Min drivkraft blir inte mindre för varje dag som går utan mer... Som man säger här i USA "inget mission utan vision" det är så jäkla sant! Jag är så glad att min familj i alla fall förstår och stöttar deras lilla missil...
